måndag, mars 15, 2010

Obligatoriskt men onödigt kvällsgnäll

Nu har jag konstaterat att jag nog aldrig är så bitter och cynisk som när jag sitter själv hemma framför tv'n med datorn i knät. I princip varje eftermiddag och kväll med andra ord. Det betyder kanske att det finns en möjlighet att jag är en riktigt positiv och ständigt glad person egentligen? Haha, nu kanske jag tog i. Jag vet inte varför jag gnäller här, meningslöst. För jag är faktiskt ganska positiv ibland.

Jag vill pierca mig, på många ställen. Fast då kommer jag säkert aldrig få jobb, men jag vill.

Snart ska jag sova. Det är ensamt här.

Osammanhängande och rörigt inlägg, jag vet. Men jag kanske vill förvirra lite?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar